Sättet du ser mig, bakom de hårda skalet av perfektion.

Du ger mig hopp som jag inte ens borde skymta på långa vägar. Vet att jag inte borde se skymten av sånna känslor jag har. Kan inte låta bli, du är så farligt oemotståndlig. En som du är inte något för mig och en som jag är inte något för dig.

Alla kan säga vad dom vill, hur mycket dom vill och när dom vill. Svammel berör mig inte! En som berör mig är du, på ett sätt som bara du kan.
Vill inte säga att jag vet vem du är för de gör jag inte. Allt jag vet är att du är som jag, ett svin. möjligen därför du och jag dras till varandra? Så mycket man vill, så lite man får. Det känns som att jag fått vad jag letat efter? Varför känns inte allt helt underbart?
Det är så jävla svårt att veta om jag ens betyder något för dig? För en dag så vet jag att jag kommer försvinna ur dina ögon som en svår och jobbig grej, är inte så jag vill ha det för jag vill ha dig.
Det är så lätt att ta kärlek förgivet och få solen i ögonen som om inget hänt. Måste säga att kärlek är som ett paradis, välkommen till världens tråkigaste paradis..


Det är så svårt att veta om jag är en i mängden, ett av dina jävla påhitt eller om jag är speciell för dig?



Emma, du som förstår allt <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Ja, vad äre om?;)

Trackback
RSS 2.0